måndag 13 november 2017

Physics Needs Help

Eric Weinstein delivers as a Big Think the message that
  • Physics needs a new lone genius.
  • Do we need a radical rethinking?
  • Is there something wrong with the fundamentals?
  • Is Einstein in fact wrong to slip in space-time?
  • But the question is, why are they (the physics community) stumped?
  • Is it (the help) going to come from some completely strange source, maybe somebody who is a self-teacher off the grid (like Einstein or Weinstein)?
Is there any reason to listen to (W)einstein, as an outsider? Yes, why not? The scene is open. In particular, Einstein's space-time mix appears to be a stumbling block and may well be ready for revision...compare with Many-Minds Relativity...

söndag 5 november 2017

Undantagstillstånd Behöver Inte Alls Utlysas!

Klimat eller CO2-alarmismen går på högvarv i Expressen och i SvD med följande budskap:
Anders Wijkman lägger ut texten:
  • Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar.
SvD fortsätter:
  • En annan förespråkare för ett slags ”klimatdiktatur” är Jørgen Randers som är professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan BI i Oslo. Hans huvudpoäng är att problemen med den globala uppvärmningen är så allvarliga och akuta att vi inte kan invänta att demokratin får ha sin gång.
  • Randers slutsats blir alltså att ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen vore den ultimata lösningen i kampen för klimatet. Men han tillstår att det är svårt att hitta ett ord som inte skrämmer folk.
Mot detta kan ställas Climate Sense 2018 som ger en helt annan bild av verkligheten: CO2-alarmismen saknar vetenskaplig grund och är ett uppdiktat hot som tjänar krafter som vill knäcka det demokratiska samhället byggt på vetenskap och humanism.

Climate Sense 2018

The Program for the upcoming Nordic Conference on Climate: Climate Sense 2018, February 16-17, Mölndal, features myself among prominent people in the first session (slides for my talk will  soon be posted):





Regeringen: Sveriges Bäst i Världen på Digitalisering: Matte-IT

Regeringskansliet meddelar att Sveriges Regering har beslutat att
  • Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.
  • Utbildningspolitiken har en viktig roll att spela för att nå denna ambition. 
  • Regeringen har därför tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
Detta är en uppföljning av Regeringens tidigare beslut att reformera skolmatematiken att omfatta programmering i enlighet med ny läroplan gällande fr o m HT18. Målet är på detta sätt ge alla elever grundkunskaper att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Matte-IT erbjuder en konkret realisering av denna nya läroplan som nytt läromedel i form av en syntes av matematik och programmering, se Presentation.

lördag 28 oktober 2017

Klimatalarmism Möter Skepticism i StorMedia i Norge

Stavanger Aftenblad frågar sig idag följande i en mycket intressant och välskriven artikel där klimatalarmism möter skepticism:
Tänk om en sådan artikel kunde publiceras i DN eller SvD. En tidsfråga förstås. Kanske imorgon?
Vad skulle effekten bli?

Se utförlig diskussion av artikeln hos Klimatrealistene.

fredag 27 oktober 2017

Skollagen: Vetenskaplig Grund: Vem Bestämmer?

Skollagen Kap 1.5 säger att
  • Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
I mina försök att reformera skolmatematiken har jag nu kommit till den punkt där jag vill pröva följande argument:
  • Med vetenskaplig grund måste menas den vetenskap som dagens ledande forskare representerar.
  • Skolans utbildning ska alltså vila på den vetenskapliga grund som dagens ledande forskare representerar.
Och ställa följande naturliga fråga:
  • Innebär det att dagens ledande forskare skall ges direkt inflytande på skolans utbildning?    
Min erfarenhet hittills är att jag som (världs)ledande forskare inom tillämpad matematik och beräkningsmatematik inte har givits någon möjlighet till någon form av inflytande vad gäller skolmatematiken i Sverige. Trots min uttryckliga vilja därtill.

Kan detta vara i enlighet med Skollagens bestämmelse?  Om det inte är jag som ledande forskare som ges tolkningsföreträde vad gäller den vetenskapliga grund som skolans utbildning skall vila på, vem är det då som skall stå för denna tolkning? Är det icke-ledande forskare som skall stå för tolkningen? Vilka icke-ledande i så fall? Vilka som helst som är icke-ledande? 

Synpunkter emottages! Såklart, man kan hävda att mitt resonemang faller eftersom jag faktiskt inte är någon ledande forskare, men då kanske det i så fall måste visas?


tisdag 24 oktober 2017

Matte-IT = Konkret Realisering av Ny Läroplan med Programmering

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund skriver med anledning av Skolverkets nya läroplaner med programmering som del av matematikundervisningen att följas senast ht18 (se också SVT-inslaget):
  • Många matematiklärare saknar helt kunskap i programmering. 
  • Sju av tio känner sig osäkra. Man kanske aldrig läst ämnet eller så behöver gamla kunskaper fräschas upp. 
  • Många känner sig också osäkra på hur de ska lära ut ämnet.
  • Det är jättesvårt att lära ut något man inte kan själv. 
  • Ska eleverna få en bra utbildning måste vi ha välutbildade lärare som känner sig bekväma med det de ska lära ut. Här behövs ett nationellt ansvar. 
  • Om vissa lärare får en bra fortbildning och andra inte får det så blir det ett likvärdighetsproblem för eleverna.
Mats Hansson, undervisningsråd på Skolverket, säger något helt annat:
  • Skolverket menar att det finns styrdokument för vad som gäller, och ser inget problem med att kommunerna utbildar i egen regi. Det visar ju att de tar ansvar. 
  • Jag är mer orolig för de kommuner som inte tagit tag i det. De måste se över sitt eget ansvar.
  • Regeringen vill skjuta till tio extra miljoner nästa år för utbildningsbehovet. Skolverket menar att de gjort tillräckligt, och att det slutliga ansvaret för lärarnas utbildning vilar på varje huvudman.
  • Vi tror att webbkurserna och de lärosäten som startar kurser täcker upp det behov som finns.
Åsa har kontakt med verkligheten och ser problemen, medan Mats gömmer sig bakom sitt skrivbord och lämnar matematikläraren åt sitt öde med en omöjlig uppgift och bara smulor som vidareutbildning.

Matte-IT erbjuder en lösning i form av en ny syntes av matematik + programmering, som gör matematiklärarens uppgift möjlig och ger eleven en meningsfull matematikundervisning i dagens IT-värld. 

Matte-IT kommer snart att lanseras som komplett läromedel för både lärares och elevers självstudier och förkovran, allt för att uppfylla den nya läroplanen med råge. 

Om Du är intresserad av våra barns framtid, ta en titt och ge gärna feed-back!

söndag 22 oktober 2017

The Principles of Qspeak


Qspeak was the official language of Quantum Mechanics and had been devised to meet
the ideological needs of Modphys or Modern Physics. 

It was expected that Qspeak would have finally superseded Oldspeak (or Classical Physics, as we should call it) by about the year 2050. Meanwhile it gained ground steadily, all Party members tending to use Qspeak words and grammatical constructions more and more in their everyday speech. 

The purpose of Qspeak was not only to provide a medium of expression for the world-view and mental habits proper to the devotees of Modphys, but to make all other modes of thought impossible. It was intended that when Qspeak had been adopted once and for all and Oldspeak forgotten, a heretical thought — that is, a thought diverging from the principles of Modphys — should be literally unthinkable, at least so far as thought is dependent on words.

Its vocabulary was so constructed as to give exact and often very subtle expression to every meaning that a Party member could properly wish to express, while excluding all other meanings and also the possibility of arriving at them by indirect methods. This was done partly by the invention of new words, but chiefly by eliminating undesirable words and by stripping such words as remained of un-orthodox meanings, and so far as possible of all secondary meanings whatever. 

To give a single example. The word position still existed in Qspeak, but it could only be used in such statements as ’One cannot speak about the position of an electron’. 

It could not be used in its old sense of ’position here or there’ since position no longer existed even as concept, and were therefore of necessity nameless. Quite apart from the suppression of definitely heretical words, reduction of vocabulary was regarded as an end in itself, and no word that could be dispensed with was allowed to survive. 

Qspeak was designed not to extend but to diminish the range of thought, and this purpose was indirectly assisted by cutting the choice of words down to a minimum.

Qspeak was founded on the English language as we now know it, though many Qspeak sentences, even when not containing newly-created words, would be barely intelligible to an English-speaker of our own day:
  • wave-function-collapse
  • quantisation
  • Hilbert-space
  • mixed-state
  • spin
  • photon
  • gluon
  • lepton
  • quark
  • fermion
  • boson
  • baryon
  • quit
  • uncertainty-principle
  • correspondence principle
  • complementary principle
  • exclusion principle
  • superposition principle
  • entanglement
  • interference
  • phase coherence
  • plum pudding model
  • hyperfine 
  • bra-ket-notation
  • mixed-state
  • strangeness
  • probability-amplitude
  • matrix mechanics
  • CP violation
  • observables
  • indistinguishable-particles
  • intrinsically-identical-particles
  • supersymmetry
  • superpartner.
If needed The Party can use Qspeak in a form of Shut Up and Calculate, which eliminates any remaining tendency of heretical questioning.

If you think you understand Qspeak, you don't understand Qspeak. (Richard Feynman)

Those who are not shocked when they first come across Qspeak cannot possibly have understood it. (Niels Bohr)

 It is safe to say that nobody understands Qspeak. (Richard Feynman)

In physics we deal with states of affairs much simpler than those of psychology and yet we again and again learn that our task is not to investigate the essence of things—we do not at all know what this would mean; but to develop those concepts that allow us to speak with each other about the events of nature in a fruitful manner using Qspeak. (Niels Bohr)

The opposite of a correct statement is a false statement. But the opposite of a profound truth may well be another profound truth, in Qspeak. (Niels Bohr)

When asked ... [about] an underlying quantum world, Bohr would answer: There is no quantum world. There is only an abstract quantum physical description. It is wrong to think that the task of physics is to find out how nature is. Physics concerns what we can say about Nature, according to Qspeak. (Niels Bohr)

I think there is a moral to this story, namely that it is more important to have beauty in one’s equations in Qspeak than to have them fit experiment. (Paul Dirac)

fredag 20 oktober 2017

Ny Webb-Sida för Matematik-IT

En ny webb-sida för Matematik-IT har öppnats:
Den nya sidan är under uppbyggnad med mål att göra presentationen mer tillgänglig för både elever och lärare, när nu Matematik-IT kommer att lanseras för en bredare publik. Budskapet finnes sammanfattat i denna  bild (Homo Sapiens Sapiens Faber Ludens)




fredag 13 oktober 2017

Digitala Läromedel Kan Höja Skolresultat

DN tar idag upp studien Digital Tools in Education utgiven av SNS:
  • Nationalekonomen Carla Haelermans sammanfattar lärdomar från den internationella forskningslitteraturen om digitala lärverktyg i skolan. 
  • Hon har också genomfört åtta olika experiment på högstadieskolor i Nederländerna för att ta reda på hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. 
  • Hennes studier visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. 
  • Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever. 
  • Resultaten visar att det särskilt är möjligheterna till individanpassning av uppgifter som gör de digitala verktygen effektiva.
Detta visar att reformprogrammet Matematik-IT har vind i seglen. Matematik-IT fyller den nya läroplanen, med programmering som del av matematikundervisningen, med konkret innehåll. Och visst: Matematik-IT erbjuder helt nya möjligheter för lågpresterande elever att bli högpresterande, och för högpresterande att nå hur långt som helst.